Skillnaden mellan måleri och fotografi är stundtals hårfin,
med möjligheter att från båda hållen ta fast på det verklighetsavbildande men
förstärka vissa drag med hjälp av respektive konstnärliga uttrycksmedel för att
lyfta fram mer fantastiska aspekter av tillvaron.
Andreas Glad har i sin utställning Flyttfåglarna/Wanderlust på
Galleri Ping-Pong i Malmö lyckats med att utifrån en mycket detaljrik
måleriteknik både illusoriskt återge något man som betraktare uppfattar som en
igenkännbar verklighet och gett denna verklighet ett drag av overklighet.
Detta sker inte minst genom ljussättningens förhöjande av de
ljusa färgtonerna, så att allt ser lite överexponerat ut eller utsatt för en
inte helt välkontrollerad fotografisk blixt, samt att det med ett undantag inte
finns några mänskliga figurer i bilderna.
Tematiskt arbetar Glad med mindre lustiga aspekter av den mänskliga
tillvaron, närheten till ett ödeläggande av den mänskliga kulturen genom en
ekologisk vanskötsel.
Bikuporna i "Colonies" verkar övergivna och ett tecken på
binas snara undergång,
alltmedan en Söderhavsö i en annan målning har fått en massa
föremål uppslängda på stranden, som efter en tsunami eller en vätevapensprängning
(finns här en delförklaring till det förstärkta ljuset: är det vätebombens
förgörande sken som närmar sig?)
I "Powerstation" ser vi, i en bild som i andra sammanhang
skulle sorterats bort som ointressant, hur villavärlden liksom ligger och
väntar på att raderas bort, med knotiga trädgrenar påminnande om aska och död —
alltmedan människorna i titelverket "Wandervogel" (den bild man som
galleribesökare först möter) till synes obekymrat leker på sandstranden,
okunniga om hotet kring dem (och där vandraren och kanske konstnären ses möta dem som är inne i en dödsdans).
Utställningen finns på Galleri Ping-Pong till och med den 15
februari.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar