Helen Frankenthaler och John Chamberlain avlidna

Två av de konstnärer som starkt bidrog till att föra vidare den amerikanska abstrakta expressionismen bortom Jackson Pollock och Willem de Kooning har nyligen avlidit.

Helen Frankenthalers Mountains and Sea från 1952 är en svävande och elegant målning, kontroversiell på sin tid för att den uppfattades som alltför ofullbordad och (kvinnligt) okontrollerad för att accepteras som stor konst.

I kontrast till detta var John Chamberlains förvridna bilvrak ett tecken på den yttersta manliga konstnärligheten, förstärkt av Chamberlains närmast stereotypa persona där det egensinniga geniet betonades.











Inte heller hans konst accepterades dock av alla, den sågs av vissa som hörande hemma på skroten.

Men både Frankenthaler och Chamberlain kom att bli viktiga transportörer av konstnärliga tendenser efter det andra världskriget och peka fram mot den undanglidande konkretion som utgör en väsentlig del av dagens konstfält.

Se artikel i The New York Times här.

Höstfärger

Foto = svartvitt

Och jag undrar vad de fotografer som tar bilder i färg och med skärpa tycker om den jurykonsensus som hävdar att de förstklassiga bilderna görs i svartvitt/monokromt och (helst) utan påtaglig skärpa?

Årets fotobok

Det är lika bra att också (förutom Martin Bogrens pris) nämna att Maria Miesenberger, skulptör och bildkonstnär, fått Svenska Fotobokspriset för Sverige/Schweden av Svenska Fotografers Förbund.

I juryn satt Marianne Lindberg De Geer (konstnär, scenograf, maskör och dramatiker), Julia Peirone (fotokonstnär), Aron Mörel (redaktör för Londonbaserade förlaget Morelbooks), Ruben Östlund (filmregissör) och Eric Ericson (konstnär och författare).

Efter att ha sett (en del av) bilderna upphängda på Liljevalchs väggar som en del av utställningen Helvete är min reaktion att de är suggestiva, men inte av det skäl som anges i prismotiveringen eller av konstnären själv.

Det är inte aktiviteten att fylla i människor från åskådarens egen livshistoria i de svarta fält som Miesenbergeer tuschat över på familjebilder som blir den starka upplevelsen, utan att skuggestalterna blir till skräckfigurer från familjelivets monsterkabinett — en avsevärt svartare (!) upplevelse än den som har sanktionerats som den officiella.



Och att som juryn skriva om boken att den är "Klockren. Kulturkonsumentens drömgodis i perfekt förpackning" blir närmast obegripligt.

Martin Bogren får stort fotopris

Scanpix stora fotopris på 100 000 SEK har gått till den i Malmö boende Martin Bogren. Juryn belönade honom för hans bilder från hemorten Skurup med bland annat denna motivering: "säker och närvarande i sitt fotograferande och sättet denne delar med sig av denna plats ter sig alldeles naturligt".

Scanpix är Skandinaviens största bildbyrå och det Stora Fotopriset ges till en yrkesverksam fotograf som bäst skildrar det svenska samhället och tar tillvara traditionell dokumentärfotografi eller som på ett nyskapande sätt bidrar till att utveckla bildjournalistiken.

Martin Bogren säger detta om utställningen Lowlands där dessa bilder presenteras: "Det var här jag växte upp. När jag var barn längtade jag härifrån. Till något som var större, något som var mer. Byn var begränsande och världen där utanför ett väntande äventyr. Jag har återvänt hit nu. Med kameran som ursäkt – för att söka efter minnen. För att förstå den längtan bort som jag kände under uppväxten."

Fotografiska i Stockholm, som just nu visar  utställningen, skriver detta: "I Martin Bogrens Lowlands möter vi en bildberättelse som spelar mellan dokumentärt, drömskt och högst personligt. Under flera år återvände Bogren till sin barndomsby i Skåne och i de subjektiva skildringarna möter vi Bogrens minnen, men även de människor som fortfarande lever kvar i byn. Bogrens svartvita bilder framkallar en känsla av att kliva in i en annan värld där tiden tycks ha stått stilla."





















Efter att ha sett utställningen kan jag hålla med om att en del av bilderna har en uppenbar kraft och närvaro, men flera andra har en diffushet som bara undantagsvis uppvisar genuina drag av originalitet och en konstnärligt rik vision.









Utställningen kommer till Landskrona Konstmuseum i januari.

Paper trails

Tove Kjellmark

Jenny Berntsson

På ett av Malmös äldsta konstnärsdrivna gallerier, det ambitiösa Galleri 21, blir man ofta stående i ögonblicklig förundran över den variation som de bildkonstnärliga uttrycken kan uppvisa.

Niklas Elmehed

Maria Bajt

Den nu aktuella utställningen med fem konstnärer, kallad Paper trails, består visserligen av teckningar (inte så ovanligt redskap) men variationen i stil och utformning är slående. Med ambitionen att med teckningens hjälp "spegla samtidens spår" ser vi här allt från det porträttlika till det abstrakta, det omfattande till det koncentrerade.

Anna Kupiainen (t h)

Utställningen varar t o m den 4 december.

Thale Vangen

På lilla Galleri Ping Pong i Malmö ställer den norskfödda, men Malmöboende, konstnären Thale Vangen ut tolv läsplattor, inhysta i trälådor och stående på smala trefotsben.

På skärmarna syns människor i mycket täta närbilder röra sin ansikten i något som ser ut som både hysteriska skrattparoxysmer och tortyrplågade konvulsioner. Närheten till både ansikten och emotioner gör att verket Erövrarna får en mångtydig betydelse.

Är det människorna på bilderna som erövrar världen genom sina skratt eller blir de tvärtom erövrade av dem som utanför bildramarna påverkar dem så starkt att de inte kan förhålla sig avvaktande neutrala (som några av de avbildade i det längsta försöker göra)?

Invaderade av andra krafter och manipulerade (de facto kittlas de av Vangen) reagerar vi med klicheer som i förstone ser ut som spontana uttryck av glädje, men i förlängningen blir till gestaltningar av en (underhållnings)kultur som löper amok.








Utställningen pågår t o m den 3/12, se den och få en hälsosam dos motmedel till den annalkande julens försök att få oss medvetslösa av mekanisk glädje.

Nils Gunnar Zander

På Galleri Persson i Malmö ställer Nils Gunnar Zander ut en samling målningar och skulpturer som alla har  både en fysisk materialitet och ett existentiellt djup som imponerar.

Född 1944 och utbildad konstnär på 60-talet tog Zander intryck av bland annat Paul Klee och Jackson Pollock, vilket är påtagligt i färgval och måleriteknik.






Och användandet av en palett som visar på en påtaglig inspiration från hans år i Australien får den ofta förekommande skuggfiguren i målningarna att anta närmast mytologiska dimensioner (något som förstärks av de associationer man kan få till det sista fotot av Strindberg i snöyra på Drottninggatan i Stockholm eller James Dean på vandring i regnrusk på Manhattan).

Men modellen kommer enligt uppgift från måltavlor på militära skjutfält.








Skulpturerna på utställningen är till storleken små, men med ett kraftfullt och varierat uttryck.

Här finns alltså mycket att uppleva på det trivsamma Galleri Persson!

Galleri Persson

I morgon lördag har Galleri Persson i Malmö vernissage på sin nya utställning.

Det är Nils Gunnar Zander som ställer ut målningar och objekt. Ser spännande ut, recension kommer.

Gunilla Widholm

I elfte timmen fick jag tillfälle att se utställningen av Gunilla Widholms grafik på Galleri Persson på Gamla Väster i Malmö.

Skira växter i allt annat än oskuldsfull gestalt genom den grafiska teknikens motspänstighet och egenliv dominerar.

foto: Tommy Svensson

Utställningen ingår i höstsatsningen "Grrrafik 2011" som arrangeras på flera platser i Skåne och avslutas i morgon söndag.

Påven träffad av en meteor

foto: Chang W. Lee/The New York Times

När får man se något liknande i en svensk konsthall?


Maurizio Cattelan ställer ut på Guggenheim-museet i New York (se artikel här).

Kalkbrottet

Några bilder från lördagens vandring i kalkbrottet i Limhamn, en fascinerande gammal industrimiljö där naturen nu tagit över.

Lejon-tåg

Ett kinesiskt lejon-tåg livade upp Malmö i dag. Ingående i veckan med kinesisk konst av olika slag, China Today Arts Week, fick vi se lite exempel på dans, stridskonst och (höra) skönsång.

Bob Dylan som kopist?

Bob Dylan har verkat ta det postmoderna kopierandet på allvar i sin senaste utställning, "The Asian Series".












Enligt en artikel i The New York Times finns det uppenbara likheter mellan flera av hans målningar och mer eller mindre berömda fotografier, trots att man i presentationen av utställningen betonat att Dylan arbetat utifrån sina egna iakttagelser under resor i Asien.

Det kanske var observationer av annan bildkonst han menade?

Lennart Aschenbrenner

På Galleri Persson ställer för närvarande den sedan mer än 40 år verksamme Lennart Aschenbrenner ut.

Boende sedan ca 20 år i Nice har hans målningar både en ljus- och färgton som man lätt förknippar med Medelhavsmiljöer, men också en finurlighet som inte undviker mer mörka drag.

De svarta fåglarna i kombination med spåren av mänskligt liv i form av hattar, vattenkannor och leksaker skapar ett spänningsfält mellan vardagsobservation och existentiella frågeställningar som i sin renhet är riktigt intagande.





Men här finns också en lekfull dialog med den modernistiska konst Aschenbrenner haft som partner i hela sin artistiska verksamhet.

Passa på att besöka Galleri Persson, utställningen håller på t o m den 2 oktober.

Konst

Rebecka Ryberg Skött

På Gate38 i Malmö finns sedan ett par veckor Rebecka Ryberg Skötts finurliga foton på djurleksaker, inplacerade i mångtydiga relationer där man inte vet om det är en snäll saga som visas eller en mer hotfull skräckhistoria.

Utställningens sista dag är den 17 september, så skynda dit och bli förtjust — och förskräckt!