Marianne Andersson

Marianne Andersson presenterar med utställningen Enavalladeandra en lustfylld uppsättning bilder av ansikten, kroppar och gester, präglade av ett form- och färgspel som får betraktaren att länge stanna vid de två väggarna.

Ända in till veckan före lördagens vernissage har bildimpulserna kommit till Andersson, som också ägnat avsevärd tid till att kombinera bilder till den upphängning som nu finns till beskådande på Galleri Ping-Pong i Malmö.

Och även om konstnären har en tydlig uppfattning om hur de olika bilderna, eller man kanske ska säga de olika delarna av den stora och sammanhängande bilden, bäst utformas, så finns här inget förenklat pussel att lägga som betraktare.

Vissa inslag, placeringar av specifika uttryck i färger eller former på vissa positioner eller fördelningen mellan det målade och den bakomliggande väggen kan skapa associationer, men då mer i ett flöde av egna känslor, tankar och minnen. Här finns inget givet, i det som vid en första anblick kan förefalla vara en enkel (möjligen även naiv) bildvärld ges utrymme för det egna medskapandet.

Enavalladeandra är värd att återvända till.