Gymnasister på NWW43

Shaya, pappa med dotter Linda, Amanda och Christopher

De estetiska programmen på gymnasierna arbetar med att utveckla elevernas konstnärliga kreativitet, men hur står det till med möjligheterna att möta en publik som inte bara består av lärare och andra elever på skolan? I många fall dåligt uppenbarligen för när Tor Hedendahl, ägaren till det relativt nystartade galleriet NWW43, frågade Malmös skolor så visade det sig att det hade man inga rutiner för. Därför bjöd han in eleverna på de estetiska programmen till sitt galleri.

Först ut är Einar Hansen-gymnasiet. De åtta andraårseleverna på Bild och formgivnings-linjen visar sig intressant nog ha jobbat med högst olika tekniker inom ramen för den egenvalda rubriken Mänskliga psyket. Utställningen har sin grund i den specialisering i entreprenörskap som ger dem möjlighet att arbeta i projektform och nivån på utställningen är förhållandevis hög, vilket även var en lättnad för galleriet som inte fick se bilderna före hängningen.

Här finns allt från elektriskt energiska fotografier av Christopher Nielsen (en av de två killarna på programmet som har fjorton elever) till de sju tjejernas arbeten med olja och akryl, skiftande teckningstekniker, collage och digitalt bildskapande.

Evelina Unéus Mattssons lilla oljetavla visar på riktigt bra material- och teknikbehärskning, förutom bildens viktiga och i bästa mening positiva hållning till att bearbeta alla de intryck man får som människa.

 

 

Linda Svenssons janusansikte X, Y är även det en skickligt utförd oljemålning, medan Amanda L Westerdals digitala Träd-serie samspelar väl med den egenhändigt skrivna dikten utan att bli alltför övertydligt illustrativ.

I Elin Karlssons arbete i akryl, Driftande, återkommer trädet och man kan möjligen se ett drag av miljömedvetenhet i bilden av den livsavgörande växtligheten på drift i världsalltet — eller så är det bara en anslående form och färg-komposition, vilket även Jelena Vukovics shamanmålning är ett exempel på, en bild med en påtaglig närvaro.

 

 

Hos Olivia Ladisic Manzanos Barndomsminnen finns både en god linjeföring och en antydan till tonårstidens dubbelhet av att vilja att visa sig (och vad man kan) och skygghet, något som även finns i Shaya Mokarremis spegel av flis med mascaran rinnande och texten "Save me". 

Men här finns också en bild där kopplingen till den mediala kontrollen av individen har fått en slagkraftig utformning, även här men rinnande färg (som av gråt?)

Gemensamt har eleverna också gjort en Sinnesström av papier mache, inställd i ett hörn som om den vore mindre betydelsefull men kanske värd en mer synlig placering.

Sammantaget är det alltså en högst sevärd utställning av några 17-åringars elevarbeten och reflektioner kring det Mänskliga Psyket. Passa på att se den medan bilderna finns på NWW43, sista dagen är nu på fredag den 25 januari. I mars kommer ytterligare arbeten från de estetiska programmen att visas upp.