Sommarnattens leende i Malmö

Ingmar Bergmans film Sommarnattens leende från 1955 innebar att han efter ett decenniums arbete med den rörliga bilden fick sitt internationella genombrott. Historien om advokaten Fredrik Egerman, hans hustru, barn och älskarinna var en till stora delar komisk variant av det äktenskapsdrama som Bergman kom att sysselsätta sig med under en stor del av sin kreativa karriär. 

Med inslag av klassisk förväxlingsfars och Shakespeares En midsommarnattsdröm kom filmen även att utgöra underlaget till Stephen Sondheims framgångsrika musical A Little Night Music från 1973 som satts upp överallt i världen — och nu är turen åter igen kommen till Malmö, nästan på dagen 40 år efter premiären på Broadway.

1974 var det bland andra Maj Lindström och Lars Humble som bidrog till framgången, nu är det Christer Nerfont som Egerman, Gunilla Backman som hans tidigare älskarinna Desirée Armfeldt och Kerstin Meyer (som lockats ur sin nästan trettio år långa pensionering) som madame Armfeldt, på vars herrgård huvuddelen av handlingen utspelar sig, som står i centrum av skådespelarna/sångarna.

Det är Sondheims förmåga att integrera de dramatiska talpartierna med musiken samt hur dessa två beståndsdelar står i ett dramatiskt spänningsförhållande till varandra som har lagt grunden till musikalens internationella framgångar och efter att under en pressträff ha fått höra delar av inledningen kommer säkert Malmö-uppsättningen att ta vara på detta.


 

Till detta bidrar valet av regissör. Dennis Sandin har en mer än decennielång karriär som skådespelare och regisserade höstens succé på Malmö Stadsteater, dramatiseringen av Kristian Lundbergs roman Yarden. Han gör visserligen sin första musikal men visade med sin version av Brecht/Weills Tolvskillingsoperan i Uppsala 2011 att hans teaterbakgrund lämpar sig väl för att hantera relationen mellan taldramat och musikdelen. 

Kerstin Meyer

översättare Erik Fägerborn

Birgitta Smiding och dirigent Josef Rhedin

Och att Sommarnattens leende sätts upp i Malmö igen, med premiär den 2 februari, är inte mer än riktigt, det var ju under den framgångsrika perioden på Malmö Stadsteater (huset som nu är Malmö Opera) som Bergman spelade in filmen.