Ralph Nykvist på Dunkers

Äntligen är det så dags för en stor utställning med foton av Ralph Nykvist, på Dunkers i Helsingborg.

Nykvist föddes i Landskrona 1944 och påbörjade sina fotografiska vandringar i hemstaden. När han så småningom flyttade till Helsingborg (som nu fått hela hans samlade produktion, ca 150 000 negativ) fortsatte fotograferandet och mycket i utställningen kommer från dessa två skånska städer.

Men han reste också till andra delar av världen, bland annat Paris, Venedig och Moskva, varifrån det finns en hel del bilder på utställningen.

Nykvist har länge blivit placerad i marginalen i den svenska fotohistorien, trots sin rika produktion och stora betydelse som presentatör av internationella fotografer (bland annat i tidskriften Aktuell fotografi), så det är hög tid att inse kvalitén i hans bilder.

Mycket av hans produktion skulle kunna inrymmas i begreppet gatufotografi, men med tillägget att han har haft en iakttagelseförmåga vad gäller det vardagliga som inte många fotografer kunnat uppvisa, en sammanställning av bildelement som lutar åt det surrealistiska (utan att hemfalla åt det bisarrt spektakulära). Han har också själv betonat vikten av att se fotona som bilder och inte som ursäkter för att skildra något annat.

Producent Axel Swanstein från Dunkers och curator Niklas Östlind presenterar utställningen för pressen

Det här är en utställning som helhjärtat kan rekommenderas, inte bara till specifikt fotointresserade. 

 

 

Konstrundan Österlen

Årets Konstrunda i Skåne inleddes under långfredagen och håller på åtminstone under påskhelgen, i vissa fall ytterligare en vecka. Flera olika föreningar i de skilda delarna av Skåne erbjuder sedan traditionen startade på Österlen i slutet av 1960-talet besök hos ett stort antal konstnärer som visar sina verk och, inte minst viktigt, samtalar med besökarna.

Men det finns också mer etablerade gallerier som visar en eller flera konstnärers verk. På Österlen presenterade Malmö-galleriet Final på Fabriken i Bästekille en omfångsrik samling av konstnärer: fjorton målare/skulptörer/designers, men även fyra välkända fotografer. Galleriägare Ulf Carlson var glad över att Fabriken även i år lyckades locka till sig stora skaror besökare, det var inte givet trots förra årets framgångar som ny konstlokal.

Bredden på konstnärer och stilar var stor, från Åke Arenhills och 

Ardy Strüwers färgrikt dekorativa och reklaminspirerade bilder 

till Åke Andersson naturalistiska måleri med fantastiska övertoner 

och Maria Quarfordt Brisings suggestiva grafitbestrukna laminatskivor.

Ska man lyfta fram några av konstnärerna framför de andra får det bli tre stycken. Carl Gustafsson lyckas med sina detaljskarpa återgivningar av vardagliga rum lyfta dessa till en närmast mytologisk nivå, inte fjärran från Ola Billgrens konst.

 

Och vissa av Johan Petterssons tavlor, särskilt de i den mindre storleken, lyckas frammana den store engelske 1800-talsmålaren William Turner,

medan Cecilia Lindborgs betraktelser av hur bildernas figurer betraktar föremål både har en självkommenterande dimension och anknyter till den tyske fotokonstnären Andreas Gursky, vars hisnande bilder just nu kan ses på Louisiana.

Av fotograferna på Fabriken visar Anders Petersén och 

Ralph Nykvist sin sedan länge välkända förmåga att fånga livets mörkare dimensioner med ömhet, 

medan Ewa-Marie Johanssons porträtt av massajkvinnor och 

Martin Bogren

Martin Bogrens Lowlands-projekt klargör hur det fotografiskt dokumentära inte behöver utesluta det poetiskt kraftfulla.

Som en kontrast till mångfalden i personer och uttryck i Bästekille, men även ett tecken på konstrundornas bredd, har duon Emil Larsson (känd filmare, med bland annat Fjorton suger och Odjuret på meritlistan) och Kristian Ingers en presentation av sina gemensamma målningar några kilometer därifrån, i Karlaby. Och målningarna är verkligen gemensamma, det den ene påbörjat har den andre fortsatt på och så vidare tills att de båda blivit nöjda. Och vissa av bilderna bär på ett dolskt mörker som mer än väl motiverar specialnamnet Piratrundan.