Tyvärr blev alla, utom basisten Micke Nilsson, sittande hela kvällen och därmed kom energin från musiken och de rent tekniskt skickliga musikerna att stanna nånstans i knävecken på dem.
Det blev snarast som ett möte en söndagseftermiddag på någon veranda i de amerikanska sydstaterna, där gubbarna sätter sig för att kolla vilka låter de kan gemensamt.
En större kraftfullhet och att Svante tagit tag i konserten och etablerat en röd tråd hade krävts för att konserten skulle ha en chans att stanna kvar i minnet.
Extra synd var att de intressantaste gästerna, de danska Peter Nande (härlig humoristisk och multiinstrumentalistisk bonnläpp) och Tim Lothar, var de som gavs minst utrymme, medan ett par av de andra gästerna, trots många soloinsatser, var bleka.
