Klubb Bongo

Legendariska rockklubben Bongo i Malmö har nu, 54 år efter att verksamheten avslutades, fått sin dokumentation.

Det är den mångårige Sydsvenskan-journalisten Ulf Clarén som letat upp alla dokument och pratat med i stort sett alla som hade något med Bongo att göra, som ägare eller publik.

Det är uppenbart att alla han pratat med har (nästan) enbart positiva minnen av klubbens verksamhet 1964-1968. Klubben slutade inte för att publiken tröttnade på rockmusiken utan för att man under den andra halvan av sin existens höll till i en rivningskåk och den skulle demoleras i april 1968.

Både på ursprungsadressen Norra Skolgatan och den senare Friisgatan var det alltid fullt (300 personer var tillåtna, ofta var det fler än så) och man hade många av samtidens stora band där, både utländska (Small Faces, Manfred Mann, John Mayall och inte minst Jimi Hendrix Experience) och svenska (Namelosers, Troublemakers).

Ulf Clarén, Dan Walterström och Per Falck

Man hade även popgalor på andra ställen, till exempel MFF-stadion, där ännu större namn uppträdde (The Who, Kinks, Walker Brothers, Tages). Och när lokalen på Friisgatan revs fortsatte ägarna Dan Walterström och Per Falck att arrangera galor med en stor variation av artister. 

Claréns bok är en kul påminnelse om en tid när popen var ett nytt och spännande fenomen.

 

 

Martin Barre på Babel

Så har en då fått chansen att se Jethro Tulls legendariske gitarrist Martin Barre.

Alan Thomson (bas), Dan Crisp (sång och gitarr) samt Darby Todd (trummor)

Onsdagskvällens konsert på Babel med hans eget band blev en höjdpunkt för året, en uppvisning i musikskapande som befinner sig bland de bästa jag överhuvudtaget har varit med om.

Omväxlande intensivt och lyriskt samt med ett samspel som lyfte samtliga bandmedlemmars bidrag.

Andra delen av konserten var en genomspelning av albumet Aqualung, Jethro Tulls mest uppskattade, och på ett sätt som inte enkelt kopierade skivan utan utvecklade musiken.

Visst kan en säga att Ian Andersson (i sin rösts kraftdagar) och Clive Bunker/Barrie Barlow på trummor gärna hade fått vara med, men då hade knappast Martin Barre getts chansen att briljera på det sättet som skedde.