Släktforskningens dag

Idag var det släktforskningens dag över hela landet, ett årligt återkommande evenemang.

På Malmö stadsarkiv hölls fyra föreläsningar, förutom rådgivning i släktforskningens metodik.

Historikern Lars Edgren från Lunds universitet berättade utifrån sin studie Stadens sociala ordning om de olika strategier som under 1700-talet användes för att hålla statushierarkierna i ordning i Malmö. Förutom att han kunnat se en segregering i boendet (de mest inflytelserika bodde mest centralt) och var man satt i S:t Petri kyrka (man fick hyra platser) så var det också viktigt vilket bärarelag som förde de döda till sista vilan (det gick inte för sig att de som hörde till borgerskapet bar bödelns hustru).

Fredrik Björk, historiker och miljövetare från Malmö universitet, berättade om grundandet av koloniområden i Malmö för drygt hundra år sedan, deras syfte och organisering. Från stadens sida var det inte minst viktigt att få de undre sociala skikten (dess män huvudsakligen) att byta ut krogbesöket mot arbetet tillsammans med familjen på den egna kolonilotten.

Högst intressanta föredrag, som även kan få en åhörare att fundera över samtidens sociala struktureringsprinciper och kollektiva aktiviteter.

Släktforskningens dag på Malmö stadsarkiv

Idag har det varit Släktforskningens dag.

På Malmö stadsarkiv var det (mer än) fullsatt på de föredrag som hölls.

Enhetschef Petter Björkstrand hälsade alla välkomna och Malmö släktforskarförenings ordförande Alf Johansson informerade om föreningens verksamhet.

Förre museichefen Göran Larsson pratade innehållsrikt och stimulerande om Malmös utveckling ur ett ekonomiskt perspektiv,

medan arkivarie Anette Sarnäs visade hur en kan använda fotografier i släktforskningen (Bild i Syd informerade senare om det rika bildmaterial från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad som man har i de nya lokalerna i Landskrona).

Och arkivassistent Staffan Gudmundsson berättade om de olika platserna för torghandel i Malmö. 

Fullsatt och informativt hela dagen.