Frank Björklund

Frank Björklund på vernissagen

Bilder skapade utifrån konsthistoriens traditioner och ismer samt titlar med underfundiga formuleringar präglar Frank Björklunds konstnärskap, som nu under cirka 30 år varit uppskattat och belönat.

Synrand samt I Utlandet

På galleri Källan i Skanör pågår nu ytterligare en utställning med hans oljemålningar och litografier (samt glasskulpturer, stengods med mera av flera andra konstnärer).

Herr metisk, Minneslucka samt Mot strömmen

Surrealism och René Magrittes bildvärldar är det som mer än annat formar bilderna, med en humor och visuella överraskningar som tilltalar besökarens fantasi.

Ecce Homo och Fågelskådaren, med Jim Johnssons glasskulptur Jag drömde om Miro däremellan

 Två av de mest tilltalande verken hänvisade också på olika sätt till den medievärld som bildkonsten är en oundgänglig del av.

I betraktarens öga och Paranormal aktivitet visar även på Björklunds förmåga till självreflexivitet och insikt i de mediala gestaltningarnas suggestiva kraft, förstärkt av placeringen bredvid varandra i hängningen.

Utställningen pågår till och med den 19 augusti.

Håkan Askmark

Uppsalakonstnären Håkan Askmark ställer nu ut på Galleri Final i Malmö.


Han har gjort många målningar av stadsmiljöer, de som nu visas är lämpligt nog från Malmö.









Om man kan slita sig från att se vilka byggnader som (ofta) först avfotograferats för att sedan bli till målningarna (det är inte särskilt svårt att identifiera dem) kan man se hur Askmark har ett genomgående motiv: den långa raden av kostymklädda män (inte helt olika René Magrittes figurer) som stelt utför samma sak, till exempel köper bakelser eller åker pulka.

Askmark har också sagt sig vilja uppmuntra till en diskussion om konformismens konsekvenser och dessa män är en tydlig hänvisning om hans egen hållning i frågan.


Utställningen pågår t o m den 4 mars.

Christian Andersson

 

I den nya utställningen på Moderna museets Malmö-avdelning ställer den lokalt baserade konstnären Christian Andersson frågor utifrån den surrealistiska utmaningen av det rationella västerländska förnuftet.

Utställningen, kallad From Lucy with love, har som portal en imponerande illusorisk 3D-version av René Magrittes målning L'art de conversation från 1950, utförd inte i sten utan med hjälp av bearbetad frigolit.

Det franska ordet för dröm, "rêve", finns insprängt i basen för stenblocken, både hos Magritte och Andersson, och blir utgångspunkten för en dialog kring västerlandets dröm om förnuftsmässig kontroll över omvärlden, en dröm som också har inneburit falsarier och motdrömmar om uppbrott från en lögnaktig härskartanke.

På motstående sida från frigolitblocken i den stora hallen finns en version av Mies van der Rohes berömda tyska paviljong från den internationella utställningen i Barcelona 1929 — fast denna gång uppbruten och sönderdelad, en bild av omöjligheten att upprätthålla den moderna/modernistiska drömmen om den rationella världen.

Och mellan dessa omfattande flanker finns ett kuriosakabinett med föremål som alla pekar på drömmen att kunna avläsa historien, kontrollera nuet och förutse framtiden,

från skallar härrörande från mänsklighetens barndom (dock inte äkta)

 och en fonograf som tolkar historien genom avlyssning

till ett loopat filmutsnitt som visar drömmen om att tolka meddelanden från en främmande civilisation.

Alltihopa mycket suggestivt och spännande, fast vad som menas med utställningstitelns syftning på Bondfilm nummer 2 undgick denna betraktare — om det nu inte är en tom hänvisning som enbart pekar på vårt begär efter att tolka allt som betydelsebärande tecken.