Ny utställning på Johan Berggren Gallery

Vernissage idag på Johan Berggren Gallery i Malmö på utställningen Figuration.

Intressantast var Steinar Haga Kristensens figurer och mosaiker.
 








 








Men Daniel Dewar och Gregory Gicquels fottillbringare var också fina, liksom deras soffa, tröja och muralpipor.
 





 










 



Jos de Gruyter och Harald Thys små stålskulpturer prydda med tecknade porträtt fick en att fundera över skalans betydelse i den tredimensionella konsten.


Utställningen varar till och med den 20 februari.

Johan Berggren Gallery

Johan Berggren Gallery har tagit över Magnus Åklundhs lokaler på Monbijougatan i Malmö och visar nu dels en samlingsutställning, dels en separatutställning med fyra målningar av Ståle Vold, kallad Measurement paintings.

Volds målningar är bedrägligt enkla, breda streck med färg från rött till gult. Men de blir också till en reflexion kring den modernistiska konstens undersökning av det traditionella måleriets utgångspunkter — samtidigt som Volds målningar har en egen sinnlighet som lyfter fram grunderna till konstens existensberättigande.

Samlingsutställningen, kallad Second view, visar just det som samlingsutställningar gör, det heterogena i den samtida konsten.

 

Alltifrån Paula Wilson och Steinar Haga Kristensens uppbrutna måleri till Andrei Koschmieders sexuellt explicita paradisbilder och Veit Laurent Kurz modell av en mayabyggnad och några andra verk. 

 

Ingen explicit förbindelse mellan dessa alltså, däremot en översikt där det olikartade visar på konstens möjligheter.

Utställningarna varar till och med den 6/2.

Malmös gallerier poängsatta

Sydsvenskan har låtit poängsätta gallerierna i Malmö. Resultatet blev detta:

Clay Ketter

1. Galleri Ping-Pong (35 poäng). Minimalt men alltid sevärt. Drivs sedan sexton år av Gert-Olle Göransson. Har det senast året ställt ut bland andra Clay Ketter, Elin Behrens, Johan Suneson och Leif Holmstrand. Adress: Rådmansgatan 7, Malmö.

Per Mårtenson

2. Elastic Gallery (25 poäng). Öppnades 2005 av Ola Gustafsson, som fortfarande driver galleriet. Utställningar 2012 med Luca Frei, Wessman & Sköld, Christian Andersson och Superflex. Just nu visas Per Mårtensson. Adress: Monbijougatan 17G, Malmö.

Jakob Simonson

3. Signal - center för samtidskonst (23 poäng). Leds av Carl Lindh, Emma Reichert och Elena Tzotzi. Utställningar och bokshop. Visar just nu Anja Kirschner, David Panos och Jakob Simonson. Tidigare i år Kerstin Cmelka, Charlemagne Palestine med flera. Adress: Monbijougatan 15.

Gittan Jönsson

4. Galleri 21 (17 poäng). Öppnades 1985. Har det senaste året ställt ut bland andra Kirsi Kaulanen och Veronica Browall. Just nu visas Gittan Jönsson. Adress: Rådmansgatan 5, Malmö.

5. Johan Berggren Gallery (17 poäng). Just nu: Asher Penn. Tidigare under 2012 bland andra Ståle Vold, Nicolas Ceccaldi, Fredrik Væerslev. Adress: Ehrensvärdsgatan 8, Malmö.

6. Skånes konstförening (13 poäng). Nästa utställare är Lina Selander. Tidigare i år: Jeanette Land Schou, Caroline Mårtensson, Maria Lusitano. Adress: Bragegatan 15, Malmö.

Annika Svenbro

7. Galleri Magnus Åklundh (8 poäng). För närvarande Erland Cullberg, Niklas Hellberg och Annika Svenbro. Under 2012 även Victor Kopp, Sirous Namazi. Adress: Monbijougatan 17 G.

8. KHM Gallery (6 poäng). Ställer ut verk av elever vid Malmö konsthögskola. Adress: Ystadvägen 22, ingång A.


9. Rostrum (6 poäng). Konstnärsdrivet genom en ideell förening. Visar i höst bland annat Nina Slejko. Under 2012 även verk av Jenny Berntsson, Klara Kristalova, Tania Ruiz Gutiérres. Adress: Västergatan 21, Malmö.

Nina Slejko

10. Form/Design Center (5 poäng). Blandar konst, formgivning och hantverk. Just nu skånskt yllebroderi. Adress: Lilla Torg 9, Malmö.











Vad kan man säga annat än att den mer föreställande bildkonsten på de gallerier som i stor utsträckning hamnat utanför listan tydligen inte faller konstkritiker, akademiker eller konsthalls/museichefer på läppen. En utvecklad senmodernism är det som premieras, gärna i det lilla formatet och drivna av konstnärskollektiv eller personer med internationella utblickar. Och så kanske det är rimligt att värdera och betygsätta gallerierna, med en blick mot vad framtiden kan få som betydelsefulla tendenser.

Niccolas Ceccaldi

På Johan Berggren Gallery i Malmö har de senaste fyra veckorna Summoning, bilder och tredimensionella verk av kanadensaren Niccolas Ceccaldi visats, inte i de traditionella gallerirummen utan i en ateljé i grannkvarteret.

Insvepta i genomskinliga sfärer har Ceccaldi placerat ut bitar av vaxljus i mönster som antyder urgamla rituella rum, sedda ovanifrån som av en guddom (eller ett modernt flygplan).

Vaxbitarna har också funnits till beskådande i tvådimensionella fotografier, vilket skapat en intressant dialog mellan dessa och de tredimensionella sfärer som ger intryck av topografiska modeller och vilka, genom sin konvexa form, inkluderar betraktaren på ett så totalt sätt att denne inte kan undgå att bli en del av konstrummet.

Interaktivitet och medial bearbetning av verklighetens materiella beståndsdelar finns alltså här, som i så mycket av den samtida konsten, som en central del av vad verken kan betyda — som ett hot eller ett löfte, inte minst när det gäller betraktarens medskapande funktion.

Yngve Holen

I norrmannen Yngve Holens utställning Parasagittal Brain på Johan Berggren Gallery i Malmö får vi se en stor mängd vattenkokare kapade till hälften av sin vanliga storlek.

Vad ska det betyda? Liksom i så mycket annan konst under de senaste hundra åren är det inte helt givet vad föremålen ska syfta på, inte ens när de är föreställande/figurativa. En självklar koppling mellan tecknet och betydelsen har, om den någonsin funnits, försvunnit under modernitetens utveckling.

Så kan man säga något om vad dessa halva vattenkokare betyder?

I galleriets presentation av Holen (född 1982) anges att halveringen hänvisar till hans intresse för den mänskliga hjärnans uppdelning i två hälfter, med skilda funktioner. Det sagittala planet är i anatomin den linje som skiljer den vänstra från den högra delen och de parasagittala är de plan som är parallella till det sagittala — med den i det här fallet vidare betydelsen av tvekan, det som inte är definierat.

Kan man då säga att vattenkokarna och det handfat som också delats i hälften och blivit till fruktfat, tillsammans med de bilder som finns på väggarna av konstnärens frukost, betyder en tvekan inför vanligtvis så självklara fenomen som ätandet och vår fysiologiska existensgrund?

Själv ser jag mer det lustfyllda i föremålen, en insikt om allt det som finns dolt inom eller bakom det uppenbara, i en omedelbarhet som ett estetiskt förhållningssätt till vardagstingen kan uppenbara och en funktionsomvandling som öppnar upp möjligheter i det egna livet — även om man inte vill såga sönder sin dagligen använda vattenkokare.